Utvärdering

Resultatutvärdering

Det är viktigt att kunna redovisa resultat och dra lärdomar av ett genomfört arbete eller projekt. Genom en resultatutvärdering beskrivs och analyseras systematiskt de resultat och effekter som arbetet har gett. En resultatutvärdering genomförs oftast  i slutfasen eller efter att ett arbete avslutats och kan både se till direkta och indirekta förändringar.

Processutvärdering

Genom att återinföra information från en utvärdering i ett pågående arbete tydliggörs vägen till måluppfyllelse. Här analyseras förutsättningarna för att de uppsatta målen ska nås och vilka insatser som är viktiga för det fortsatta arbetet. En processutvärdering kan se till delar av en arbetsprocess eller hela arbetsprocessen – vilket motsvaras av en följeforskning. I ett arbete som berör mänskliga rättigheter är processen lika viktig som resultatet. Se gärna vår text om ett människorättsbaserat arbetssätt.

Följeforskning

En lärande utvärdering, också kallat följeforskning, skiljer sig från “traditionella” utvärderingar (såsom resultatutvärderingar) genom att följeforskarna kommer in i ett tidigt skede av projektet och sedan finns med under hela projektperioden för att löpande utvärdera och ge stöd samt feedback.

Inom ramen för en följeforskning kan en första nulägesanalys komma att tillämpas i projektets början, som utgår ifrån projektets preliminärt satta mål. Vid projektets slut genomförs sedan en resultatutvärdering som i analysen givetvis tar hänsyn till de uppkomna resultaten från den löpande processutvärderingen.

I följeforskningen, liksom i ett människorättsbaserat arbete, är deltagandeaspekten central. Projektdeltagarna och identifierade intressenter ska få tillgång till utvärderingsresultaten kontinuerligt under arbetets gång för att kunna göra informerade avväganden och få stöd i att nå projektets mål.

Metoderna som används i en följeforskning för att samla in material är många och varierade. Exempel på dessa är intervjuer, deltagandeobservation, enkäter och självutvärderingar. Resultaten av utvärderingarna återkopplas sedan till projektets deltagare genom t.ex. analysseminarier och olika former av workshops. Lärandet sker genom en kontinuerlig analys av resultaten, av reflektion och erfarenhetsutbyte och är en mycket viktigt framgångsfaktor för projektet. Följeforskning är en läroprocess för alla medverkande parter, inklusive följeforskarna själva.

Följeforskningen förutsätter närhet och tät dialog mellan följeforskarna och berörda men samtidigt ska följeforskningen vara kritisk och ifrågasättande vilket kräver självständighet för utvärderaren.

Följeforskning kan karaktäriseras av att den är:

  1. Processbaserad och sker löpande.
  2. Kommer in i ett tidigt skede i projektet.
  3. Kräver en direkt kontakt med deltagarna.
  4. Ska vara till nytta för olika berörda av projektet under projektets gång.
  5. Förutsätter en kontinuerlig återkoppling och möjlighet till reflektion av processen.
  6. Studerar måluppfyllelse, samtidigt som det finns en förståelse för att de inledningsvis satta målen kan komma att förändras under projektets gång.

Att synliggöra mänskliga rättigheter

I de projekt där mänskliga rättigheter ingår i projektmålen, eller inom arbetsområdet, synliggör MR-piloterna de strukturer kring mänskliga rättigheter som verksamheten berör eller berörs av. Härigenom uppmärksammas även perspektiv som genus, jämställdhet, jämlikhet och diskrimineringsgrunder utifrån ett intersektionellt perspektiv.

Objektivitet och kvalitetssäkring

För MR-piloterna är det viktigt att en utvärdering är kvalitetssäkrad. Under utvärderingens gång stämmer vi av vårt arbete gentemot de kriterier som ingår i en checklistemodell som Bo Sandberg och Sven Faugert utvecklat och som syftar till att utvärdera utvärderingar. Här säkerställs att utvärderingen genomförs objektivt, att den mäter det den ska mäta (validitet), att informationen som behandlas är tillförlitlig (reliabilitet) och att den rapport som produceras är praktiskt användbar för kunden. MR-piloterna använder även vetenskapligt baserade metoder för att samla in både kvalitativ och kvantitativ information, såsom textanalys, intervjuer av enskilda individer eller fokusgrupper, deltagandeobservationer, webbenkäter och workshops.