MR i praktiken

Att arbeta människorättsbaserat innebär att en verksamhet (exempelvis en myndighet, ett företag eller en förening) arbetar aktivt för att mänskliga rättigheter ska respekteras och förverkligas genom och inom den egna organisationen. I ett människorättsbaserat arbetssätt ligger fokus på att ingen person eller grupp diskrimineras och inga rättigheter kränks. I detta arbete är mänskliga rättigheter både ett mål och ett praktiskt verktyg.

Utvecklingen av ett människorättsbaserat arbetssätt påbörjades i början av 2000-talet genom att FN:s utvecklingsgrupp tog fram kriterier för ett människorättsbaserat arbete inom utvecklingssamarbetet. Det människorättsbaserade arbetssättet har nu spridit sig till andra verksamhetsområden, även i Sverige, exempelvis till landsting, organisationer och skolan.

Vinster med ett människorättsbaserat arbetssätt

  • Den enskilda människan stärks genom kunskap om sina rättigheter
  • Faktorer som ger upphov till diskriminering synliggörs och kan motverkas
  • Det tydliggörs vilka som är ansvariga för att mänskliga rättigheter respekteras
  • Anställda, invånare, brukare och övriga målgrupper eller intressenter får ökad delaktighet och inflytande
  • Att prioritera utifrån mänskliga rättigheter i beslutsprocesser stärker verksamhetens legitimitet och ger mer hållbara resultat

Så här kommer ni igång med arbetet

1) MR-utbildning: För att börja arbeta människorättsbaserat behöver ni först baskunskap om vad mänskliga rättigheter är och hur de verkar. Inom en verksamhet är det viktigt att skapa en samsyn och gemensam utgångspunkt för det fortsatta arbetet. MR-piloterna utbildar er gärna om mänskliga rättigheter. Läs mer om våra utbildningar.

2) Situationsanalys: I ett andra steg behöver ni skapa en överblick över hur den egna organisationen berör och berörs av mänskliga rättigheter, en situationsanalys. Vilka mänskliga rättigheter berörs av ert verksamhetsområde, och kan man säkerställa att inga rättigheter kränks? Vi på MR-piloterna handleder er gärna i arbetet med er situationsanalys.

3) Handlingsplan: Utifrån situationsanalysen skapas en handlingsplan där mänskliga rättigheter används som ett ramverk för den planerade verksamheten. Vill ni ha inspiration till hur er handlingsplan kan utformas, kontakta oss.

4) Genomförande: Inledningsvis i det praktiska arbetet ligger fokus på att handlingsplanen kommuniceras till samtliga medarbetare, kunder/klienter och övriga intressenter och att de anställda får stöd i att förverkliga den genom handledning. Här arbetas metoder in i den dagliga verksamheten som hjälper till att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras och förverkligas. Vi på MR-piloterna bidrar gärna med handledning kring metoder och praktiska arbetssätt.

5) Utvärdering: Det rättighetsbaserade arbetet utvärderas kontinuerligt och stor vikt läggs vid processerna i verksamheten och vid medarbetares och kunders/klienters delaktighet. Vi stödjer er gärna i arbetet att ta fram en praktisk självutvärderingsmall eller genomför en extern utvärdering av ert arbete.

Samtliga faser genomsyras av de centrala människorättsprinciperna delaktighet, icke-diskriminering, ansvar och transparens. Det är också viktigt att genomgående tala uttryckligen om mänskliga rättigheter, dvs. använda ett människorättsspråk, och att i slutet av varje fas göra en uppföljning av arbetet.

Ett framgångsrikt människorättsbaserat arbete är ekonomiskt och kvalitetsmässigt lönsamt. Att integrera mänskliga rättigheter i sin verksamhet är en helhetssatsning som visar på ett ansvarstagande som är fördelaktigt både ur ett juridiskt, socialt, politiskt, etiskt och ekonomiskt perspektiv.

Är det någon skillnad mellan rättighetsbaserat och människorättsbaserat arbete?

Nej, det är det egentligen inte. Båda begreppen har samma innebörd och används ofta synonymt men det finns en poäng i att inte förlora “människo-”, då denna del av begreppet tydliggör att det är mänskliga rättigheter det handlar om. Det här är extra viktigt då mänskliga rättigheter är ett ganska nytt begrepp för många. För att kunna trycka på den juridiska tyngd mänskliga rättigheter har är det viktigt att vara tydlig med att det handlar om internationell rätt – det vill säga mänskliga rättigheter fastslagna av FN.

Tips på litteratur:

Här till höger på vår sida hittar ni den statliga utredningen som Delegationen för Mänskliga Rättigheter presenterade i oktober 2010. Där finner ni även Handbok i Mänskliga Rättigheter på kommunal nivå författad av Elisabeth Abiri, Anna Brodin och Peter Johansson.