Vad är mänskliga rättigheter?

Mänskliga rättigheter utgör ett politiskt, juridiskt och etiskt ramverk som beskriver individers rättigheter i förhållande till staten. De mänskliga rättigheterna slår fast skyldigheter som staten har gentemot individen samtidigt som de reglerar och begränsar statens makt över individen. 

De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt förstärkande. De gäller alla människor, överallt och alltid. Alla rättigheter är lika viktiga. 

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs enhälligt av FN:s generalförsamling 1948 och är den första internationella viljeyttringen som formulerar vad en mänsklig rättighet är. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Utifrån detta dokument och den grundläggande principen om människors lika värde har ett stort internationellt system av människorättskonventioner vuxit fram efter 1948.

De mänskliga rättigheterna är en del av den internationella folkrätten. FN:s människorättskonventioner är utformade som gemensamma juridiskt bindande överenskommelser mellan stater och ska implementeras genom den nationella lagstiftningen. Det finns också regionala system för mänskliga rättigheter, exempelvis det som skapats genom Europarådet.

Sverige har undertecknat och ratificerat ett antal människorättskonventioner. Här kan du läsa mer om dessa och om den internationella granskningen av Sveriges efterlevnad av konventionerna.

Det yttersta ansvaret för att de mänskliga rättigheterna respekteras och tillgodoses i Sverige ligger hos regeringen. Den statliga, kommunala och regionala förvaltningen har också ett stort ansvar. Många av de mänskliga rättigheter som Sverige förpliktigat sig att garantera förverkligas genom det arbete som sker på kommunal och regional nivå. Exempel på kommuners och regioners MR-relaterade arbete är utbildning, bostadsfrågor, social välfärd och hälso- och sjukvård.

Rättighetsbärare och skyldighetsbärare  

För att säkra att de mänskliga rättigheterna uppfylls och tydliggöra ansvarsfördelningen finns det två användbara begrepp; rättighetsbärare och skyldighetsbärare. 

Alla människor som befinner sig i ett land – inom statens jurisdiktion – är rättighetsbärare och har rätt att få sina mänskliga rättigheter uppfyllda. 

Staten och alla anställda i offentlig verksamhet är skyldighetsbärare och har till ansvar att respektera, skydda och främja rättigheterna. Synonymt med ordet skyldighetsbärare används ibland begreppet ansvarsbärare.

Människorättsbaserat arbetssätt

Ett människorättsbaserat arbetssätt är en metod framtagen av FN för att säkra och stärka arbetet med mänskliga rättigheter inom olika verksamheter. Läs mer om arbetssättet här.